Dagens blogginlägg skrivs utomhus, för er som undrar.
   Jag sitter på en altan i Änge, och på himlen ser jag... max fem ytterst små moln. Perfekt väder, om det inte vore för det faktum att det blåser lite kyligt. Men man kan väl inte få allt här i livet.
   Däremot fick jag just ett skräp i ögat, som kom flygande med vinden. Moder natur hör mig igen, tror jag. Det där kändes lite grann som ett "Klaga lagom, bortskämda norrlänning!". Så vinden blåser väl svlaknade, antar jag.
   En sak har jag kommit fram till, under mina dagar här i Änge - hos Björn, om ni inte visste det. Jag har noll bollkontroll. Åh, det var kul att säga! Noll, boll, kontroll. Kul...
   I alla fall, noll bollkontroll (hehe), lite lätt bollrädd, och inte särskilt stark. Därför måste jag nog stryka karriären som proffesionell bollkalle. Jag tror det är det enda som jag skulle kunna komma upp till, om jag försökte mig på en karriär inom bollsporter. Eller chips-kalle. Heter det chips-kalle? Vad kallar man den där snubben som går mellan läktarna och delar ut chips? Man kan nog inte säga chips-kalle, för dety låter lite mer som en person som går och plockar upp chips som alla kastar utanför "det amrkerade området". Eller?
   Jag är förvirrad... och har egentligen ingenting att skriva om. Jag kände bara för att uppdatera.
   För er skull.
   You're welcome.

   Jag kände för att styla om bloggen idag. Jag skulle kanske inte ha stylat om bloggen idag.
   Jag har en väldigt mörkt sinnes stämning för tillfället. Efter en dag med otur, och utan mat, är jag inte så pigg som jag brukar vara. Inte lika glad heller.
   Trots att det är min namnsdag så ville inte den här dagen lyckas i att få upp mitt humör. Jag tror det var det faktum att jag glömde miniräknaren inför nationella provet i matte som fick bollen att rulla.
   Men det är som dom säger i den där boken (som jag läste någon gång som liten):
   "Först var det mörkt. Sen blev det ljust!"
   Imorgon är en ny dag, och förhoppningsvis kanske den kan bli bättre än den här dagen. Mitt gräs kanske har fått en grönare nyans tills dess? Idag är i alla fall grannens mycket grönare... är det någon som har en jordfräs?
   Det får bli ett kort inlägg idag, eftersom jag känner att jag inte kan sprida den glädje som jag vill.
   Men jag tänkte i alla fall förklara varför bloggen ser ut som den gör. Möjligtvis att jag ändrar den igen, när jag mår lite bättre. Om ni nu inte tycker om den vill säga.
   Ska jag behålla den?
   Vi får se, när det blir ljust.

   Mårdhunden.
   I couldn't care less about Mårdhunden (aka raccoon dog, in english).
   Efter att ha suttit i princip hela dagen och läst om detta förbannade djur från Sibirien, norra Kina och Japan, är jag så himla less på allt vad som heter mårdhund, så jag skulle kunna äta min egen strumpa. Bara för att slippa läsa om det igen. Jag kan äta strumpan jag har på mig nu. Eller båda två!
   Varför, varför(?!) lilla dumma människa vid namn Marie, ska du spara dina arbeten till sista dagarna? Varför, varför(?!), kan du inte fixa det i början av det hela, när du just har fått arbetet?
   Tydligen är det öppen jaktsäsong på mårdhundar hela året, i alla fall. Kanske jag ska åka ut och se om jag ser någon, så kan jag skjuta en, som straff för att den existerar och tvingar mig att skriva en raport om den.
   Och självklart så är det den som tvingar mig att skriva den här rapporten. Har jag inte berättat om hotbreven jag har fått av MSF, Mårdhundarnas Svenska Förbund, där dom hotat att ta kontakt med SUF, Sveriges Undangömda Flodhästar, och be dem skicka ett par flodhästar för att kontinuerligt hoppa på min mage i tio år framöver, om jag inte skriver en rapport om deras inverkan på de svenska skogarna?
   Jävlar, det där blev en lång mening...
   Men, det stämmer. Mårdhundarna har tvingat mig till att skriva den här jävla rapporten, och inte fan går det bra! Om dom nu ska komma till Sverige, kan dom inte lämna lite mer information om sig själv? I tullen in, eller så? Jag menar, när jag åker in och ur Sverige är det alltid någon som tittar igenom min packning, gäller inte det för mårdhundar? Jag behöver mer information. Mycket mer!
   Men effektiviteten, och det som skulle ha varit resultatet av detta, börjar dunsta. Så jag tror det är lika bra att jag går ut och går, så får jag rensa huvudet lite. Möjligtvis att jag får chansen att se, och skjuta en mårdhund. Eller i alla fall titta igenom packningen.
   Kanske jag ska putta den framför en bil?
   ...på återseende!