Utslagen

   Så. Otroligt. Trött.
   Efter att ha festat, tre dagar i rad, från 17.00 till 04.00, så blir man lite trött i kroppen. Jag och min syster klev även upp vid elva-halv tolv tiden varje dag, så de behövda åtta timmar av sömn fick man inte heller ut.
   Men jag har haft kul som få personer kan, och klagar inte. Jag skulle lätt göra om det, och kommer troligen att göra om det nästa år.
   Men eftersom jag är så trött i kroppen, uppdaterar jag så sent att middagen nu kallar.
   And I'll be back with an update later.

Det rullar (8)

   Sitter hos min syster, äter tacos, och laddar in för ikväll. Om sådär två timmar börjar det!
   Det kommer att bli en underbar kväll. Det känns redan nu. Det är varmt i luften, alla är på bra humör, och allt verkar gå som planerat. Förutom vissa snedsteg, men de rätade snabbt ut sig.
   Dock hade jag en liten intressant upplevelse på bussen in. En upplevelse som osade The Others. Dom hade nämligen tagit ned gardinerna på bussen. Alla gardiner var borta! Weird. Men jag lyckades undvika att bli påhoppad av något spöke, så vi kan säga att även det löste sig.
   Nu ska jag gå och ta mig ett glas sockerdricka (jag dricker inte alkohol), och vänta på det magiska klockslaget.
   Kommer med bilder från kvällen senare (eller imorgon).
   Ha en skön torsdags kväll!


Marie Degerström


Rock on!

Rockar loss till Kelly Clarksons Whyyawannabringmedown och väntar på att bussen ska gå.
Sminket är på, håret är fixat, och jag ser ut som den person jag vill försöka att vara ikväll. Den där roliga, glada rock bruden som inte är rädd för något annat än de mörka buskarna som kantar vägen.
I hope this night will be great :)






Marie Degerström


Patrioten!

   Kalla mig Mel Gibson:
   "Man förstår inte hur awesome yran är, förrän man står där och skriker under presidenttalet. Det spelar ingen roll var man kommer ifrån - alla njuter av den jämtländksa andan när Ewert Ljusberg börjar tala. We rule!"
   Jag säger bara en sak;


Jamtland, jamtland, jamt och standut!




Marie Degerström


Dang it

   Den här dagen har börjat mindre bra, men jag hoppas att den slutar i bravur! ...om en dag kan sluta i bravur.
   Men hittills har jag inte så mycket på min sdia. Visst, det är fint väder ute (som vi får hoppas håller i sig), men jag vaknade upp alldeles för sent, till att börja med. Jag hade ställt klockan på halv tio, för att komma upp i god tid, och vaknade för sådär en halvtimme sen. Surt sa katten, jag drog mig upp ur sängen och började dra ihop de saker jag behöver för att piffa upp mig idag.
   När allt det står på bordet går jag för att ta mig något att äta, så jag slipper arbeta på tom mage. Men när jag öppnar brödskåpet får jag mer ett "FU!" än något som kan kallas för srukost. Brödskåpet är nämligen tomt, och jag har inget att äta till frukost. Nothing! Ingen yoghurt, inga mackor, ingenting! Och inte heller gick det som jag ville när jag tänkte att jag kunde hoppa direkt till luncen, istället. Men kylskåpet är också tomt.
   Perfect!
  
Så nu står ungen och värms upp, så jag kan slänga in de baguetter som blev kvar från i förrgår och äta det till frukost/lunch. Fast det enda jag har att ha på dom är skinkost... ugh, jag hoppas att det inte smakar skit.
Resten av dagen borde gå bättre, hoppas jag. Om inte så tänker jag blankt skita att gå på yran imorgon.
   Är det någon som vet minst tre artister som är värda att se på imorgon? Jag tror jag aldrig har sett en så död fredag på yran, tidigare.
   Tackar vet jag sällskapet :)


Marie Degerström


Tron

Jag räds tystnaden som kommer spridas i huset alldeles snart.
Men innan jag går och lägger mig måste jag slänga upp något jag såg alldeles nyss (jag kanske är lite efter, förlåt mig) när jag kollade runt på saker från
comic-con och tittade upp lite kring Tim Burton - för självklart är han där - and, loe and behold; Disney ska göra en remake på en av hans filmer från 1982, nämligen Tron. Suprise suprise, Tron Legacy kommer ut 2011.
Jag vet inte hur många som känner till den tidigare versionen av filmen, men jag skulle nog lägga den på klassiker hyllan. Kanske inte som den bästa på klassiker hyllan, men den hamnar fortfarande där.
Det lilla jag har sett av den (vilket är trailern här nedanför) ser i alla fall ut som... väl animationerna är ett antal fler än i orginalet. Och må hända att de är bättre. Men jag ryggar undan från hur de ser ut i de är hjälmarna. I will probably always do that, men den kan vara bra.
Vad säger ni?





Marie Degerström


Varde ljus!

   Man vet att sommaren börjar ta slut, när de tänder galamporna igen.
   Ugh, är det verkligen så mörkt ute på kvällen, redan? Det känns som om sommarlovet just började, men ändå kommer denna "sensommar invigande" händelse och fäller krokben på en. I alla fall för mig, när jag hoppade runt i huset och dansade till Walking on Sunshine, och helt plötsligt såg jag hur lamporna blinkade till utanför huset. Och nu står dom där och lyser. Vissa mjukt vita, andra retfullt orangea. De vita lamporna kan man i alla fall ignorera, men hur kan man undgå att se de orangea?
   Jag antar att detta innebär att jag får skapa en ny spellista på min spotify. Jag har en sommar, så nu när laporna är tända får jag väl börja slipa på min höst.
   Men först ska jag se på 13 snart 30. Jag tycker den är mysig.
   På återseende


Marie Degerström


Alice in Wonderland

   Jag vet förresten inte hur många av er (...hur många är ni?) som tycker om Tim Burton, Corps Brode, Nightmare Before Cristmas, Edward Scissorhands m.m., men jag är ett av hans mindre fan. Med andra ord så tycker jag om hans filmer, men jag kan inte allt om honom, och jag är inte direkt någon stalker... som man kanske är om man är hans största fan?
   Any who, so ska han nu komma ut med en ny film, nämligen en re-make av Alice in Wonderland (eller som vi vill känna den, Alice i Underlandet). Den förväntas komma ut i början av 2010, och från vad jag kan se så är det en Tim Burton film, indeed. Den har de vackra bilderna, roliga konsepten, faschinerande effekterna, och Johnny Depp. Jo, tack, Johnny Depp och Tim Burton känner nog varandra ganska väl vid det här laget, med tanke på det antal filmer de har gjort tillsammans. And I must say, I like it.
   Den senaste av dom var Sweeney Todd: The Demon Barberer of Fleet Street, som ni kanske har hört talas om.
Så nu slås de ihop igen, med produktionen av Alice in Wonderland. Vi får väl vänta tills 2010 för resultatet, men kan njuta av trailern tills dess.
   Vad tycker ni?






   Oh, och när jag ändå är igång kan jag ta tiden att grattulera Tim Burton till sina 30 år med animation. Good work, man! Hat's off.


Marie Degerström


Thunder! (8)

   Jag har aldrig varit vidare förtjust i varken åskan eller blixten. Regn har jag däremot inte så mycket emot.
   Tidigare idag satt jag och min syster och såg på
Miami Ink och jag såg att det regnade utanför deras shop sa jag, intet ont anande, "Jag gillar när det regnar. Det är mysigt".
   Jag antar att modernatus ansåg att det var hennes queue.
   Let there be rain!
  
Som sagt så har jag aldrig varit ett väldigt stort fan av åksan. Faktum är att den skrämmer skiten ur mig. Så när vi satt där och såg på tv blir rummet helt plötsligt 100 gånger ljusare än vad det ljust var, och blixten slår ned i sjön som ligger nedanför vårt hus. Bråkdelen av en sekund hinner flyga förbi, medan jag skrämt stirrar på min syster, och sen kommer den. Fönstrena skallrar, golvet skakar, och både jag och min syster slår händerna för öronen när mullret från åskan slår emot oss med en skrämmande kraft. Jag har aldrig hört ett sådant dån, förut. det var som om alla fönster och dörrar på huset hade öppnats för att släppa in ljudet av åskan, som befann sig precis utanför vårat hus. Det var som om modernatur tyckte att lite åska inte skulle skrämma mig nog mycket, så hon hade pluggat i förstärkare, och ställt intill våra väggar, så det skulle mullra mer än vad som verkar möjligt. Det var så högt. Det gjorde nästan ont.
   Knappt en sekund efter detta öppnar sig himlen, och regnet öser ned. Dock känns öser som en underbedrift, med tanke på att jag stod på nedervåningen och kunde ändå höra hur regnet med ett trumliknande ljud, slog emot taket.
   Jag har nog aldrig varit så rädd. Jag slängde mig upp för trappan och slog av min dator - jag slog även av sladd dosan, så att datorn inte stod på stand-by läge - och sen tackade jag Garfunkel att sateliten lade av, så jag kunde stänga av tv:n utan att syster mi kunde klaga allt för mycket på mig.
   Och barnslig som jag är kröp jag sedan upp under min fillt.
   Det är något magiskt med filtar och täken. Varje gång jag är rädd, eller om jag har trott att det varit något i mitt rum (spöke, eller så) har jag dragit in armar och ben under täcket som skydd. För det är ett skydd. Alla vet att spöken inte kan ta sig in under täcken. Och huvudet spelar ingen roll förrän man verkligen ser dom.
   Det är mågot som vi alla vet.
   Därför fick jag väl för mig att inte heller åskan skulle kunna nå mig under min filt. Men rädd var jag, och jag skulle itne gråta om jag aldrig behöver uppleva det igen. För nu hoppar ja tre meter, bara grannen startar sin motorcykel.
   Jag gillar faktiskt inte åskan.



Marie Degerström


Baguetter

   Dålig bild, men jag är en bra kock, vilket som!
   Stirra och förundras ^^




Marie Degerström


Boggeration!

   "Thank you for taking the time to contact us via email. One of our customer service representatives will respond to your email within 2 business days." Well guess what? Det har gått två arbetsdagar!
   Är det så att om man skriver till amreikanska klädbolag från Sverige, så har man en lägre rang när det kommer till "hot or not"? ...alltså, är jag mindre viktig bara för att jag kommer från Sverige? Jag har övervägt att ringa till dom om någon dag, om dom inte svarar, men det är ju inte precis det billigaste allternativet.
   Men har dom inte svarat imorgon blir jag lite irriterad.
   Dom som hade så fina och billiga kläder...

   För övrigt så lyckades jag dra med mig min syster i mina mat-funderingar, och det slutade med att jag stog och gjorde köttfärs baguetter till middag. May I say, it was marvelous!
   Men jag måste traska ned till affären imorn igen. Både för att vi har slut på grädde, créme(vart ska tjuckan vara?!) fraishe och mjölk, men också för att "lat mans mat" biträdet inte var där och såg mig handla riktig mat idag! Bollocks and broomsticks! Det är han mot mig nu. Bättre vetande mot dumma kommentarer. And I shall win!
   Det är för övrigt jag som är "bättre vetande"... just in case you missed it.
   Jag är smart



Marie Degerström


"Lata män", beware!

   Kalla mig lat, men efter att ha lagat mat i en hel vecka - ja, jag lyckades faktiskt undvika snabbmat i en hel vecka - så tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av att slänga in två pizzor i ungen, och vänta i godan ro tills de är klara. Jag är dessutom inte kreativ på matfronten idag (i och för sig föreslog jag köttfärsfyllda buagetter till syster mi, men hon sade promt nej), så pizza blir helt perfekt.
   När jag sprang ned till affärn och köpte dom så tittade kassörskan... nej vänta, det var en man. Kassören? Han tittade i alla fall först på pizzorna, sedan på mig, och log. "Lat mans mat", kallade han det. Men där har han helt fel, ty jag är en en kvinna! Eller av det kvinnliga könet. Jag vet inte riktigt om jag kan klassas som en kvinna riktigt än. Lekhörnor brukar inte precis klassas som något "vuxet".
   Men magen och syster mi kallar, så det blir väl till att skapa mat nu.
   Eller springa ned till affären och köpa grönsaker. Hoppas han står kvar i kassan, så han får se hur duktig jag är. Sliter som ett djur, det är vad jag gör!
   I alla fall när jag orkar





Marie Degerström


Duktig kicka

   Efter en vecka av ensamhet i mitt kära lilla hus (okej, Björn var med mig större delen av tiden, och jag var kanske ensam i tre dagar) har det nu kommit hem lite folk.
   Skönt? Ja, men samtidigt var det härligt att få spendera lite tid för mig själv. Även fast kylskåpet började bilda oaser - det var inte orent eller så... bara jävligt tomt.
   Men i mn ensamhet fick jag göra något som jag faktiskt aldrig har fått göra tidigare, i mitt 17 åriga liv. Jag fick tvätta kläder! Hör och häpna, jag har gjort det! Och jag lyckades dessutom med det. Men efter de miljoner med genomgångar jag fått genom åren (men jag har aldrig fått genomföra arbetet?) var det inte allt för svårt. Nu är jag bara så stolt över mig själv. Jag är inte längre "efter". Jag är ett steg närmare att vara som alla andra!
   Grattis till mig!

Inte illa pinkat :)
Marie Degerström

Glädjestorm

   Dagens blogginlägg skrivs utomhus, för er som undrar.
   Jag sitter på en altan i Änge, och på himlen ser jag... max fem ytterst små moln. Perfekt väder, om det inte vore för det faktum att det blåser lite kyligt. Men man kan väl inte få allt här i livet.
   Däremot fick jag just ett skräp i ögat, som kom flygande med vinden. Moder natur hör mig igen, tror jag. Det där kändes lite grann som ett "Klaga lagom, bortskämda norrlänning!". Så vinden blåser väl svlaknade, antar jag.
   En sak har jag kommit fram till, under mina dagar här i Änge - hos Björn, om ni inte visste det. Jag har noll bollkontroll. Åh, det var kul att säga! Noll, boll, kontroll. Kul...
   I alla fall, noll bollkontroll (hehe), lite lätt bollrädd, och inte särskilt stark. Därför måste jag nog stryka karriären som proffesionell bollkalle. Jag tror det är det enda som jag skulle kunna komma upp till, om jag försökte mig på en karriär inom bollsporter. Eller chips-kalle. Heter det chips-kalle? Vad kallar man den där snubben som går mellan läktarna och delar ut chips? Man kan nog inte säga chips-kalle, för dety låter lite mer som en person som går och plockar upp chips som alla kastar utanför "det amrkerade området". Eller?
   Jag är förvirrad... och har egentligen ingenting att skriva om. Jag kände bara för att uppdatera.
   För er skull.
   You're welcome.


Marie Degerström


Först var det mörkt...

   Jag kände för att styla om bloggen idag. Jag skulle kanske inte ha stylat om bloggen idag.
   Jag har en väldigt mörkt sinnes stämning för tillfället. Efter en dag med otur, och utan mat, är jag inte så pigg som jag brukar vara. Inte lika glad heller.
   Trots att det är min namnsdag så ville inte den här dagen lyckas i att få upp mitt humör. Jag tror det var det faktum att jag glömde miniräknaren inför nationella provet i matte som fick bollen att rulla.
   Men det är som dom säger i den där boken (som jag läste någon gång som liten):
   "Först var det mörkt. Sen blev det ljust!"
   Imorgon är en ny dag, och förhoppningsvis kanske den kan bli bättre än den här dagen. Mitt gräs kanske har fått en grönare nyans tills dess? Idag är i alla fall grannens mycket grönare... är det någon som har en jordfräs?
   Det får bli ett kort inlägg idag, eftersom jag känner att jag inte kan sprida den glädje som jag vill.
   Men jag tänkte i alla fall förklara varför bloggen ser ut som den gör. Möjligtvis att jag ändrar den igen, när jag mår lite bättre. Om ni nu inte tycker om den vill säga.
   Ska jag behålla den?
   Vi får se, när det blir ljust.


Marie Degerström

Bland böcker & elefanter

   Det var 19.3 grader varmt när jag klev upp idag, så jag struntade i allt vad min rinnande näsa sa till mig (den var bara otrevlig) och drog på mig mina sommarskor. För 19.3 grader i skuggan osar sommar för mig.
   Jag tror moder natur läser min blogg. Hon kanske droppar in här lite då och då för att se hur jag reagerar på alla hennes attentat. Förmodligen är det så, och så höll hon med om att det var lite "over the top" att döda Kaj. Thus, we have the great weather!
   Tack Kaj!
   En annan kvinna som nu dock har vänt mig ryggen är gravitationen.
   Jag bestämde mig, tro det eller ej, för att städa mitt rum idag, eftersom det kommer besök från allas dess håll till veckan. Detta hade gått alldeles galant, om det inte vore för att denna nu nya Marie-hatande kvinna hade bestämt sig för att ta ut sin strid mot mig just idag. Så när jag tänkte att jag skulle dammtorka av min bokhylla och ställa alla mina böcker på sängen (...säg inget) såg denna smyg sadist sin chans.
   När jag då hade staplat böckerna på en av mina kuddar (säg inget) bestämde hon sig för att gå till attack. Så när jag hade vänt ryggen till, och skulle börja torka ur hyllan, hörde jag det, föga oroväckande, hasande ljudet som brukar uppstå när böcker glider mot varandra. I ögonvrån såg jag hur lutande tornet i Lit skapades och rasade ihop inom loppet av en sekund, och suckade djupt inombords.
   "Tyfus..."
   I en aldeles för långsam hastighet, vände jag mig om och gjorde mig beredd på att plocka upp resterna av mitt vackra torn, som snart skulle ligga utspritt över mitt sängbord, och golv.
   Det var då jag såg hinken med skurvatten som stod och vägde på kanten av mitt sängbord, i det som snart skulle bli tornets landnings punkt.
   "Babar!" (censurerar blogg.se svärord? Jag övervägde att skriva det jag egentligen skrek ut, men är rädd att de skulle byta ut bokstäver i ordet, eller hela ordet, mot * och -. Babar ser klart mycket bättre ut. ...)
   Nu kanske ni undrar om jag hann hindra hinken från att dala ned i golvet och blöta ned större delen av allt som redan låg där, som vissa skolböcker, papper, tidningar, min necessär och mitt godis!
  
...do I really have to say it?
   Det gick inte så bra faktiskt. Godiset klarade sig (tack och lov), men vissa gamla skolpapper tog stryk, och jag är rädd att ett par tidningar kommer vara lite svåra att läsa framöver. Men mitt golv är även det rent! Om man ska se det från den ljusa sidan. Dock kunde jag inte göra det när hinken väl hade tömt ut sitt vatten över... well, det som låg inom räckhåll. Faktiskt så kan jag inte göra det nu heller, när jag tittar ned på min (nya!) hög, med de föremål som råkade hamna i syndaflodens väg. Nej, nu ser det väldigt mörkt ut.
   Så jag tänkte bara ta tillfället i akt, och citera Sheldon, från The Big Bang Theory;
   "Ah, gravity, thou art a heartless bitch."
   Och om det nu skulle vara så att gravitationen skulle köra en modernatur och överväga att inte gå med i "katternas hatklubb mot Marie", kan alla andra kvinnor som styr över... något som påverkar mitt liv på ett eller annat sätt, kan ni försöka få PMS på samma dag, så jag får andas lite?
   That would be great.
   Tack i förhand.


Marie Degerström


Till en fjäril

   Årets första fjäril blev sedd idag, av Marie Degerström.
   Jag var ute och joggade i den härliga vårsolen, när den helt slöt sig upp vid min sida och flög med mig en bit - och lät mig studera den i någon minut. Kanske den anade hur glad jag blev av att se den, och det var därför den stannade med mig? Jag ler nämligen alltid lika fånigt när jag ser den första fjärilen. Som när jag ser den första tussilagon, det första gröna lövet, eller första gången jag känner lukten av regnvåt asfallt. Det är då man vet att det snart är sommar (dock så vill jag ha den nu!)
   Men jag fick inte bara se årets första fjäril idag. Nej, vissa har mer tur än andra, så jag fick även se den bli påkörd.
   Moder natur har tydligen fått en släng av PMS.
   Det var som om hon, väldigt subtilt, försökte säga till mig att hon har anslutit sig till katterna, och att även hon hatar mig. Fast frågan är om en oskyldig fjäril var tvungen att ta smällen? En tussilago hade varit fullt acceptabelt (ledsen grabbar, men ni lever helt enkelt inte lika länge... fast hur länge lever, i snitt, en fjäril?), men den lilla skyldiga fjärilen, som bara ville glänsa lite för dumma sommarälskande Marie... det var väl att ta i? Kunde hon inte bara ha skickat en flodhäst på mig igen? Några skutt på min mage, och sommarglädjen är borta igen.
   Jag hann inte ens ge fjärilen ett namn. Därför döper jag den härmed till Kaj.
   Men med förhoppningar på att modernatur är på bättre humör imorgon, går jag nu och lägger mig. Imorgon kan vara en bättre dag! (den är i alla fall ny)
   Och Kaj... ifall du skulle läsa det här från fjärilshimlen, så är jag ledsen att jag råkade putta till dig.
   Så du hamnade framför bilen.
   Det var modernaturs fel...


Marie Degerström


Jag ska dansa i parken!

   Jag vet inte om det finns någon folketspark här i stan, men i någon park ska jag dansa. I badhusparken, på österäng, någonstans! För jag vill ha sommar sommar sommar! Med allt vad det innebär.
   Jag håller en viss Benet skylldig till denna längtan, eftersom det är han som har börjat diskutera med mig "vad man saknar mest med sommaren". Det är ju jätte bra att tänka på, när man är en sommarälskare som jag är, såhär knappt i början av våren, när moder natur är som allra tjurigast ock blåser kalla vindar från alla håll.
   Varför ska vi ha så ojämnt väder alla år? Antingen är det ingen vinter, eller så är det vinter för evigt.
   God freaking dammit!
   Men bara för att jag vill ha sommar så mycket som jag gör har jag kastat om designen på min blogg. Rent demonstrativt (mot våren, obviously) tänker jag hålla mig till sommar saker och sommar ämnen... så gott jag kan.
   I helgen åt jag t ex en glass. Vågat, ey? Dock var det inte jag som köpte den, utan Björn (note: vill du inte ha med ditt namn i min blogg, säg det till mig då, för... I really don't care. Toughen up boy, you're my boyfriend!). Men det var en glass, vilket som. En GB Temptation, för att vara exakt. Den får fyra av fem kondomer. Rock on!
   Och för er som ännu inte vet det, så samlar jag på kondomer. Fast vem vet inte det? Jag har väl bara nämnt det tio gånger... elva nu.
   Men jag har även gått runt utan jacka, spelat basket (visst hör det till sommaren?) och solat. Rent demonstrativt mot den eviga vintern + våren!
   För jag vill ha sommar!
   Och jag vill fylla år!
   Och jag vill ha pengar!
   Och röda tygskor!
   Och en sidekick!
   ...jag ska skriva en lista


Marie Degerström

81st Annual Academi Awards




   Ikväll är det dags för det där jag tycker så mycket om. Och nu är jag inte sarkastisk eller så, som jag oftast är i min blogg, uten det här tycker jag faktiskt om.
   Underbara klänningar, vackra sminkningar, otroliga kulisser (inte alltid vackra, kanske det ska tilläggas), härliga filmer.
   Självklart menar jag Oscars Galan.
   Jag har alltid tyckt om Oscars galan. Alla kändisar som kommer uppklädda, och ser så glada ut. Komiker som kör sina akter. Till och med när den välkända "Get Of The Stage" låten börjar spelas ser alla så glada ut.
   Och för er som nu inte vet vad detta är för låt, så är det helt enkelt låten som börjar spelas i bakgrunden när någons tacktal har pågått för länge - eller om ditt tal helt plötsligt tar en vändning de inte hade förväntat sig, och vill att du ska sluta. Som Michael Morres tack tal 2003, för Bowling for Collumbine. Han hann knappt med en minut av sitt tal, när orkestern började spela "Get Of The Stage" (som den kallas), och han gick av till bu-rop och applåder. Varför? För han klagade på Bush, och sa att han var en dålig president.
   Nu kanske man undrar varför dom gjorde det, men det här var innan allt gick åt helvete. En del hade gått åt helvete, visst, men inte allt. Därför hör man fullt med folk i publiken som buar ut honom... man kan undra om dom ångrar sig nu?
   Så ikväll ska jag se hur många som blir avbrutna mitt i sitt tal av denna vackra melodi. Plus spana efter fina klänningar, och sminkningar man möjligtvis kan ta efter.
   Tills dess ska jag njuta av en helt annan version av "Get Of The Stage", nämligen den med text - framförd av Jack Black (the legend) och Will Ferrell.

"Get Of The Stage" - Oscars Song



   Är det någon annan som ska se på Oscars Galan med mig ikväll? Jag sitter laddad med mobil och Cola om det är någon som vill joina in och komentera kläder och nominerade.
   Ha en underbart skön Oscars(/söndags) kväll!

Marie Degerström

Det går segt nu (8)

   Damn you, mentala uppförsbacke! Du haro sugit musten ur mitt förråd av styrka, och kastat det åt onödigt trams vid namn skolarbete - ty du är en ond varelse!

   Det jag försöker säga är att Marie Degerström stött på en sån där härlig, seg gående "jag-orkar-inte-göra-särskilt-mycket-period". Vilket är fullkomligt utmärkt när man har två arbeten som ska lämnas in, två prov som ska göras, samt ett trevligt litet val - som inte har någon inverkan på framtiden - som individuellt val och "vad vill du göra när du har gått klart gymnasiet?".
   Herrejävlar.
   Gjorde vi inte nyligen ett sånt här val när vi valde linje? Nu måste vi alltså sätta oss i skiten igen med val, för det där första valet inte räckte till? Om det skulle vara så att en 9:a kommer in här (och nu menar jag inte en kille som är så snygg så han klassas som en 9:a, utan en från årkurs nio... inte för att jag tycker illa om killar som klassas som en 9:a *hör av dig!*...)
   ...förlåt för min ADD, jag kommer jämt av mig så när jag börjar skriva saker inom parenteser.
   Men
, om det nu skulle komma in en ur årskurs nio här så ska ni veta: It's not over! Det kommer fler val - och de kommer när ni minst vill ha det. Och nu ska ni dessutom göra fler val, med fler möjligheter, och fler följder. Lovely, isn't it?
   Hoppas ni får ett trevligt sista år på högstadiet med den tanken som ligger och slår på er med en träklubba (en säl, möjligen?)
   Så bara för att det finns fler saker att göra, och extra lite ork, måste jag självklart ge mig själv fler saker att göra. Träna, skriva, städa, organiser, planera är bara några av de ord som hemsöker mig varje helg (plugga är också där, men jag har valt att inte bry mig om det). Och göra om bloggen är en punkt på min fina lista... julbilden passar liksom inte in längre, spec. med tanke på att tjugonde-dag knut var för fem dagar sen. Men ni får ursäkta att jag tar det sen.
   Något jag faktiskt klarat av i helgen var att planera, bitvis, inför framtiden. Självklart inte kring de skol relaterade punkterna, utan hur jag ska ha det i lägenheten (som jag får snart!), hur jag ska ha råd med det, hur jag ska få ihop pengar inför (möjligen) tågluffningen nästa sommar (2010).
   Det var faktiskt rätt så kul. Undra varför jag tog tag i det först, tro?
   En annan sak som jag egentligen borde göra nu är gå och lägga mig - jag är faktiskt rätt så trött. Men eftersom mitt undermedvetna råkade höra att min pappa sa "Lägg dig inte för sent, så du orkar med skolan imorn." vet den att jag går och lägger mig för skolans skull... och helt plötsligt känns inte det så lockande längre.
   Jag börjar ana att skolan inte är så rolig som alla säger. Fast vilka säger det egentligen? Visst är det mest lärare och föräldrar som säger det?
   Dom är uppenbart efterblivna.

  
Jag tror faktiskt jag ska dra ihop det här nu, och gå och värma mig i sängen. Inte för att jag vill sova, utan för att jag är kall. Jag insåg just att jag är rätt så kall, när jag kom på mig själv med att stå och trycka benen upp mot elementet inne på badrummet.
   ...jo, varm säng, låter faktiskt rätt så lockande.



Marie Degerström

Tidigare inlägg