Kalla mig lat, men efter att ha lagat mat i en hel vecka - ja, jag lyckades faktiskt undvika snabbmat i en hel vecka - så tycker jag att jag har gjort mig förtjänt av att slänga in två pizzor i ungen, och vänta i godan ro tills de är klara. Jag är dessutom inte kreativ på matfronten idag (i och för sig föreslog jag köttfärsfyllda buagetter till syster mi, men hon sade promt nej), så pizza blir helt perfekt.
   När jag sprang ned till affärn och köpte dom så tittade kassörskan... nej vänta, det var en man. Kassören? Han tittade i alla fall först på pizzorna, sedan på mig, och log. "Lat mans mat", kallade han det. Men där har han helt fel, ty jag är en en kvinna! Eller av det kvinnliga könet. Jag vet inte riktigt om jag kan klassas som en kvinna riktigt än. Lekhörnor brukar inte precis klassas som något "vuxet".
   Men magen och syster mi kallar, så det blir väl till att skapa mat nu.
   Eller springa ned till affären och köpa grönsaker. Hoppas han står kvar i kassan, så han får se hur duktig jag är. Sliter som ett djur, det är vad jag gör!
   I alla fall när jag orkar