Klumpen i halsen som tynger andningen

Tårar som skymmer sikten

Fel person får gå den ensamma vandringen

Och skriva den tomma dikten

Fördömd och förnedrad jag drar på min sorg

Bort ifrån blickar och ord

Med värken växande i min bröstkorg

Från följderna av en mans mord

"Att fela är mänskligt", trodde de nog

Men ingen som riktigt förstått

För när viljan, glädjen och modet dog

Blev fela ett allvarligt brott

Inte visste väl jag lika mycket som dom

Såg inte vargen ini dig

Så när brottet var gjort och din dom kom

Fanns där även ett straff för mig

Nu, den ensamma vandringen, jag sakta går

Från svek och tomma löften

Från respekt och förlåtelse, jag aldrig får

Med en mördares barn på höften
---

I'm so bored. Mest trött för jag loggar jämt in på datorn... för sent.
Och detta blir då slutresultatet... helt OK enligt mig.

Men dags att ändra på vanorna!


Marie *+ Mr. Evil And*