Idag har varit en dag full av tankar, filosofering och ännu mer tankar... Kan man tänka för mycket? Kan hjärnan explodera när den har för många tankar att bära på? I såna fall borde jag ha varit död vid fem års åldern. Men en sak som slog mig idag, när jag satt där i ”min egen värld” på NO lektionen var att vi har alldeles för lite tid på oss. Jag menar inte att vi har för lite tid på oss när vi gör ett arbete på skolan, eller att vi har för lite tid på oss att sova. Vi har helt enkelt lite tid på oss i livet. Vi har mycket tid men för lite för att slösa bort allt på allt negativt. Ska man göra något och allt går helt fel; Fine, deal with it. Det är som Ida Scott Taylor sa:
   "Do not look back and grieve over the past, for it is gone; and do not be troubled about the future, for it has yet to come. Live in the present, and make it so beautiful that it will be worth remembering."
   Hur kom jag nu att tänka på det hela? Lite grann på grund av min systers depression, lite på grund av att det just har slagit mig att jag går sista året på högstadiet, men mest för att min pappa pratade med mig... inte exakt om det här men ungefär (han sa att jag aldrig kan förvänta mig att någon ska ge mig plats här i livet, utan jag måste ta den själv). Det fick mig i alla fall att koppla det till det här.
   Så därför vill jag bara säga till alla där ute;
   Lev livet, våga mycket, ät gott och dö lycklig!


   Marie *Konstig tills bevisad motsatsen*