Okej, Marie har bestämt sig, ska ta tjuren vid hornen, men är väldigt nervös. ... nej, fel av mig, jävligt nervös. Det kanska itne är en så stor sak att oroa sig över, men jag är skit nervös. Inte för hur det kommer gå eller så, utan för hur alla kommer se på det hela. Jag inser att vissa kommer tro saker, se snett på det och kanske börja tycka mindre om mig... eller något. Kanske till och med mina närmsta kompisar. Just därför tänker jag inte berätta vad det hela handlar om, så ifall det inte blir av vet ingen vad det var och kan därför inte se snett på mig.

Varför ska det vara så svårt att göra det man vill? Jag erkänner, de "saker jag gjort tidigare" påverkar också lite av hur folk kommer se på det här. Men det handlar om mitt liv, så om folk tycker det är konstigt, och tror fel om det hela och börjar tycka mindre om mig... får jag väl isolera mig från dom. Söka nytt umgänge. Jag är säker på att de flesta kommer se snett på det, men hoppas iaf att någon stackars sate förstår vad jag vill, och skiter i allt annat.

Ska snart prata med fadern, bara han kommer in igen. Vi får se hur det går... just nu mår jag bara jävligt illa, så nervös är jag. Det är en skit liten sak, men jag vill inte att folk ska tycka illa om mig, tro att jag gör det här p.g.a. helt fel anledning etc. Jag vill bara göra... det jag vill. Och det här är vad jag vill. Jag har läst på om det hela, och jag vill verkligen göra det här! Det verkar skit kul!

Så jag hoppas ni inte kommer tycka allt för illa om mig. Jag kan förklara det hela sen, om det blir av. Hur jag tänker, känner och så, men förtillfället låter jag det ligga undangömt tills jag vet hur det går.


Marie *Skakis*